halsband med mera

Jag hittade en förpackning pärlor som jag helt glömt bort när jag röjde en garderob i sonens rum. Dottern blev alldeles lycklig och började genast göra halsband till bästa dagiskompisen. Jag tycker hon är jätteduktig, det kommer mer och mer mönster i det hön gör, alltså att hon inte bara slumpmässigt väljer pärlor utan hon har en tanke bakom hur de hamnar på tråden.

... dessutom är hon kreativ, igår klippte hon ut bitar ur silverpapper och slog hål på klistermärken som absolut skulle hamna i ett halsband...

Såhär ser i alla fall de nygamla pärlorna ut, jag blir själv riktigt sugen på att göra ett själv. Det enda jobbiga var att dottern hällde ut hela asken med de minsta pärlorna innanför gipset, så vi har ägnat många timmar åt att försöka plocka bort dem. Vi får väl se hur många de hittar på sjukhuset vid nästa gipsbyte!

Som en liten bonus tänkte jag visa hur fint det blivit hemma hos oss nu när trallen på uteplatserna är utbytt:

En liten kille som leker med vatten på balkongen...

Uteplatsen på baksidan ser numera ut såhär. Busklös, och fri från diverse andra växter. Det är inte klart än, så jag visar inga närmare bilder. Vi ska fylla på med sten mellan berget och trallen och plantera växter i stora krukor. Det är i alla fall skönt att ha en stor altan som INTE lutar vilket det gjorde tidigare.

Semester!

Jag är trött, trött, trött efter att ha suttit uppe lite för sent några kvällar. Just den här kvällen var meningen att jag skulle virka färdigt en giraff så min mamma som kommer och hälsar på imorgon skulle kunna ta med den hem till min syster som ska ge den till en kompis som får en liten bebis i sommar. Tvärr verkar det som om vi fått besök av Lånarna härhemma, för min fyllnadsvadd är helt försvunnen, verkligen irriterande.

Det kommer vara lite stiltje här ett tag framöver. Idag var min sista arbetsdag innan semestern, och vi ska kuska runt så mycket som det nu går, både norröver, söderöver och till Sorrento/Italien innan det om fyra veckor är dags att gå tillbaka till verkligheten. Förhoppningsvis lyckas jag i alla fall pyssla en del under tiden så jag har lite att visa när vi är hemma mellan varven.

Glad sommar på er!

det där med fröbytet...

Jag har rätt dåligt samvete. Jag har bara planterat hälften av alla fina fröer jag fick i fröbytet. Och de jag har planterat, har jag inte fotograferat som utlovat, men det ser ut som att en del av dem har kommit upp i alla fall. Jag ville, så mycket och så gärna.

Det kom lite emellan. Som en operation, ett stort gips och alldeles för lite tid att ägna åt trädgården. Jag har inte ens hunnit besöka de andra bloggarna för att se hur det gått för de andra som planterat, inte ens till Susanne, som jag skickade till, för att se hur mina fröer har tagit sig.

Hunnit och hunnit, det har inte funnits så mycket plats i huvudet och livet för det här. Jag ville plantera med dottern, men just nu står vårt liv liksom på vänt.

Förlåt!

Gissningslek

Vad har jag gjort av det här fina fjärilstyget i bäck i bölja?

Färgerna ser ut såhär, lite mer rättvisande. Men vad är det jag har gjort? Inte helt lätt, jag var tvungen att konstruera något slags mönster själv, och jag är ännu inte helt överens med symaskinen. Och resåren måste jag sy fast eller något.

Det är i alla fall den här underbara tjejen som har valt tyget och som ska använda det. Det är en ganska snäll bild på gipset eftersom klänningen döljer hur högt upp det slutar. Men när hon sitter i soffan lite sådär ihopsjunken som här, har hon sina händer på gipskanten. Vi körde en hårtvätt idag, och det blev nästan töntigt att tvätta kroppen, för det är så liten yta som faktiskt går att tvätta.

För övrigt? Jag stickar på en sjal där nystanen är såå fina, men det blir inte så fint som jag tänkt mig när jag jag ser det hela i stickad form. Så har jag hittat ett nystan till av samma färg som den förra sjalen som får bli muddar till den. Dessutom har jag fått ett par virkidéer genom att snoka runt bland sparade tidningar och kataloger, så nu vill jag bara virka, virka, virka.

Minimello

Medan lillebror fostras i pysslandets anda genom att få plocka med kritor och färgpennar (nåja, ett och annat streck eller prick producerar han faktiskt också)....



... har dottern massor med pysselmaterial framme, med ett kreativt projekt:




En minimelloartist! Hon har designat den helt själv, alltifrån de enorma gröna ögonen till...





... de påklistrade dekorationerna.

Vill du ... nej, förlåt, jag tror att bara barn får delta (fasen också!) skicka in en minimelloartist, hittar du klippet här.

En sjal är född

En styck ullsjal färdigstickad. Och jag är såå nöjd med mig själv. Jag gjorde den lite längre än mönstret, som är från Marks och Kattens, ca 160 cm istället för 140. Garnet är ett melerat ullgarn. Bilden? Än så länge får ni hålla tillgodo med denna bild från ett tidigare inlägg. En bild på den färdiga sjalen kommer när jag lyckats klura ut hur jag får bilden från mobilen till datorn utan sladden som jag inte vet var den befinner sig. I varje fall inte här,på sjukhuset. Frågan är bara om den är helt färdig eller om jag ska dekorera med något? I mönstret har de knutit på en frans, men jag tycker inte det är så fint, det ser mest klumpigt ut, och inte min stil, så det hoppar jag över.

Uppdatering: Nu finns en bild på sjalen. Och mig. Det är min 4-åring som tagit fotot, det var inte meningen att jag skulle synas men så kan det gå.

På sjukhuset

Nu är vi på plats, i vår del av ett rum på Astrid Lindgrens barnsjukhus. Denna gång har jag med mig datorn och ett trådlöst bredband med kontantkort. Allt för att kunna sysselsätta mig med något under alla dessa timmar när dottern sover och det känns viktigt att vara tyst och inte störa rumsgrannarna. Jag är rätt oteknisk har jag upptäckt, och det tog mig ett tag att få igång internet trots att det verkade så lätt, men nu har jag fixat det och kan - börja virka!