Påskvecka

Snart är det påsk, och jag virkade den här lilla kycklingen till barnen. Meningen är att det ska bli en till, men jag tröttnade lite grann, har stickat på en kofta istället. 

Såg kycklingen hos Drops, och tyckte den var så söt, dottern gillade den också och sov med den som gosedjur i natt haha. 

Påsken är lite märklig, den är alltid efterlängtad här hemma, men jag hinner sällan med att ta fram något speciellt inför den. I dag var ju ute och klippte lite grenar i trädgården att hänga TokTovas underbara tovade kycklingar i, men det är ungefär så långt jag brukar komma. Kanske behöver vi helt enkelt ett par virkade kycklingar också. 

En stackars isbjörn som längtar ut...

Isbjörnen är virkad efter ett mönster av Annika Messing/Virkverket som fanns i senaste numret av tidningen 101 ideér. Jag har använt restgarner, lyckades faktiskt bli av med lite. Det var meningen att isbjörnen skulle bli en present till en liten, fantastiskt söt nyfödd Siri, men jag är inte så nöjd med den - varför är det så omöjligt att göra fina ansikten och montera ihop skiten när det är så kul att virka delarna? Kanske blir det en annan present till bebisen.

Halloweenpyssel

Vi skrev ut ett jätteskelett från den här sidan. Egentligen skulle man klistra upp alla delarna på svart kartong, men dottern ville hellre tejpa ihop dem - tur det för så mycket svart kartong har vi inte. Skelettet hängde i gardinen hela dagen, men när det var sovdags så blev dottern rädd och skelettet fick flytta ut från rummet.

Hon ritade en hjärna och lite annat smått och gott, jag fick sköta klippandet.

Hundbenet som jag virkade nästan färdigt (mönster hittas här) för ett tag sedan fick också bli klart i sann Halloweenanda. Man man ju låtsas att det är en benknota. Dotter ville absolut fästa tråden, och vem är jag att neka henne, hehe. Tänk om det gick att utlokalisera allt det arbetet till henne! Snyggt gips hon har, eller hur?

Här är hundbenet. Bilden blev suddig, men vi fotograferade på kvällen så det gick inte göra så mycket med vår värdelösa kamera.

Trevlig helg!

en stor giraff till en liten bebis

Äntligen är min virkade giraff klar. Jag har länge velat virka en av Ia Nyckelpigas fina giraffer, och när min syster bad mig virka något till hennes kompis bebis så valde jag den. Jag hade ingen aning om att den var så stor när jag började, så det har tagit sin tid. Jag valde restgarner i milda och neutrala färger eftersom bebisen inte är född än. Jag är i alla fall väldigt nöjd med resultatet, hoppas mottagaren blir det också. Sista bilden är mest för att ge ett hum om storleken.

Jag har följt mönstret förutom vid huvudet då man virkar fast det på kroppen, där gjorde jag färre varv. Svansen gjorde jag utan att räkna hur många varv medan jag använde 30 fasta maskor på hornen. Ögonen fick bli bruna och vita istället för svarta och vita.

en söt kanin

Det blev konstigt blå bilder (trots att jag precis tog dem) - tur att vi ska köpa en ny kamera snart- men här är i alla fall den lilla kaninen som ska skickas till Sundsvall och en liten nyopererad tjej med samma diagnos som min dotter. Mönstret är från Stjernfalls blogg, och garnet är helt i enlighet med majutmaningens regler restgarner som legat här hemma ganska länge. Jag valde att göra en ljusgrå kanin med gröna och lila detaljer. Jag har inte i huvudet exakt hur man gör franska knutar, men jag gjorde ungefär som jag trodde och det blev ögon i alla fall.

Det är lite kul att jag nu har virkat just den här lilla kaninen, för när jag började virka amugurimu hittade jag det mönstret och tyckte det var det sötaste jag sett. Sen har det inte blivit av förrän nu.

Men en fråga till er alla amigurumibloggare därute som eventuellt läser det här: hur sjutton gör ni när ni fäster trådarna till de broderade ögonen och nosarna? Det är ju jättesvårt att fästa dem så att det inte syns någonstans, jag vill ju att det ska hålla också.