Tredje gången gillt!

Jag har repat upp två kvällars jobb, nu ska det bli bra!

En ruta om dagen...

... blir förhoppningsvis en filt framöver. Nu är snart det ljusblå garnet slut, funderar på vilka färger jag ska fortsätta med. Blått? Grått? Ljuslila? Rosa?

Vilken skatt!

Svärmor rensar och röjer hemma. De gamla handbroderade dukarna sparar hon till mig (vilken lycka!) och den här lådan har hon också letat fram.

Det här är innehållet! Massor med gamla stickor och virknålar från min sambos mormor och farmor. En del är dubbletter, men allt hade jag inte sen innan. Jag har fått ett gäng fina virknålar i trä, med svarvade skaft, av min mamma, men sådana här små fanns det inte bland dem:

Tre virknålar med de minsta krokar jag sett, det går inte ens att fotografera dem. Men vem vet, kanske vill jag virka en spets någon gång... eller i varje fall hålla virknålen i handen och fascinerat fundera över hur det är att virka med sytråd.

Så en bonus - vågar man ha sådana här bilder ute? Söta sonen har byggt en rutschkana i värmen. Ibland är det bra att ha en trädgård full med sten!

Den finaste presenten

Det är alla hjärtans dag. Idag lägger jag allt vad koftor heter åt sidan, eftersom min fina vän har fått en underbar liten dotter. Istället började jag genast på en liten amigurumi till bebben.

Jag har fått ett fint litet armband av dottern, och på väg hem från dagis så fotograferade vi söta hjärtan som något skolbarn ritat i snön. Finaste presenten är ändå denna - dottern, ståendes i snön. Gåendes i snön. Klättrandes, pulkaåkandes, lekandes... Jag har nog inte känt en sådan här lycka på länge.

Det pyssliga i det här inlägget är dotterns mössa. Sydd av mig. Av någon outgrundlig anledning (läs trötthet) så tänkte jag helt fel och det blev en tvåfärgad mössa istället för en vändbar med en ljusrosa sida och en sida med små fåglar. Men dottern gillar den, och en av pedagogerna på dagis berömde den, så jag tänker inte sura för det längre. Jag syr en ny mössa en annan dag.

inte ens en liten filt blir färdig

Jag gillar verkligen kominationen svart och rosa, och fick för mig att virka en liten dockfilt av små mormorsrutor. Nu insåg jag att jag inte gjort ens hälften av rutorna, för att inte tala om att jag inte fäst några trådar. Med andra ord: jag har sådär 20 smårutor som ligger och skräpar i hela tv-rummet och av någon anledning tror jag att de kommer ligga där i många, många veckor till.

Här kommer några fler cirkusartister till dotterns cirkus. Det översta är en clown, hon har ritat och klippt, limmat och designat. Jag fick sy ihop delarna till kroppen så han/hon kan röra sig lite grann.

Dessutom har hon gjort två hästar. De har hon gjort själv förutom att jag fick klippa ut dem.

Det är tur att dottern pysslar lite eftersom jag fortfarande virkar varv på varv på min sittpuff. Nu är snart garnet slut, trots att jag köpt två nya nystan, så snart måste jag se mig själv som färdig. Mycket vill ha mer bara, jag är rädd att jag blir missnöjd om den inte blir tillräckligt hög.

Semester!

Jag är trött, trött, trött efter att ha suttit uppe lite för sent några kvällar. Just den här kvällen var meningen att jag skulle virka färdigt en giraff så min mamma som kommer och hälsar på imorgon skulle kunna ta med den hem till min syster som ska ge den till en kompis som får en liten bebis i sommar. Tvärr verkar det som om vi fått besök av Lånarna härhemma, för min fyllnadsvadd är helt försvunnen, verkligen irriterande.

Det kommer vara lite stiltje här ett tag framöver. Idag var min sista arbetsdag innan semestern, och vi ska kuska runt så mycket som det nu går, både norröver, söderöver och till Sorrento/Italien innan det om fyra veckor är dags att gå tillbaka till verkligheten. Förhoppningsvis lyckas jag i alla fall pyssla en del under tiden så jag har lite att visa när vi är hemma mellan varven.

Glad sommar på er!

Gissningslek

Vad har jag gjort av det här fina fjärilstyget i bäck i bölja?

Färgerna ser ut såhär, lite mer rättvisande. Men vad är det jag har gjort? Inte helt lätt, jag var tvungen att konstruera något slags mönster själv, och jag är ännu inte helt överens med symaskinen. Och resåren måste jag sy fast eller något.

Det är i alla fall den här underbara tjejen som har valt tyget och som ska använda det. Det är en ganska snäll bild på gipset eftersom klänningen döljer hur högt upp det slutar. Men när hon sitter i soffan lite sådär ihopsjunken som här, har hon sina händer på gipskanten. Vi körde en hårtvätt idag, och det blev nästan töntigt att tvätta kroppen, för det är så liten yta som faktiskt går att tvätta.

För övrigt? Jag stickar på en sjal där nystanen är såå fina, men det blir inte så fint som jag tänkt mig när jag jag ser det hela i stickad form. Så har jag hittat ett nystan till av samma färg som den förra sjalen som får bli muddar till den. Dessutom har jag fått ett par virkidéer genom att snoka runt bland sparade tidningar och kataloger, så nu vill jag bara virka, virka, virka.

Kvällens två funderingar

Den första: varför kan inte vårt fantastiska stora körsbärsträd blomma jämt? Fast då skulle vi ju å andra sidan aldrig få några körsbär...

Den andra: varför kan jag aldrig virka två fötter som blir lika stora? Det spelar ingen roll hur mycket jag räknar, det blir olika i alla fall.

Nu lägger jag ner virkande och monterande för kvällen, nu är det nämligen dags för sjalstickande och seriemördare-med-familjeproblemtittande.

Jag är också med i majutmaningen

Reglerna för denna utmaning finns om du klickar på bilden högst upp till höger vid sidan om inläggen i bloggen. Då kommer du nämligen till bloggen Beas barnsligheter, som tagit tagit initiativ till detta. Utmaningen passar mig utmärkt, eftersom det går ut på att man inte ska köpa nya pysselgrejer under en månads tid, utan istället botanisera bland de egna förråden och göra färdigt projekt som ligger, gärna ett i veckan. Det enda som ställer till det lite för mig är att min fyllnadsvadd börjar ta slut, och det är bara dispens på sytråd :-).

Jag har i alla fall börjat idag med ett amigurumiprojekt med några av de triljoners billiga nystan som ligger och skräpar överallt i vårt hem. Jag tänker vara lite hemlig med vad det är för något, jag hittade nämligen ett så fint mönster som verkligen var lekvänlig dessutom, och vill suga lite på den karamellen. Jag har virkat hela dagen idag, och är klar till en fjärdedel.

Idag är det föresten första maj, och jag och sambon firar femårig förlovningsdag!

mer fika

Såhär gott fikade vi i helgen när min familj var här. Det är en vaniljfylld sockerkaka, mammas härliga kolakakor och så bullar med äpple-lime-mandelmassefyllning. Det enda dumma med en sådan kakorgie är att det blir en del över, som jag sedan sätter i mig på eftermiddagar och kvällar när värsta tröttheten sätter in.

Om någon undrar så är det meningen att vi ska ha två sorters stolar till vårt köksbord. Vi har tre av varje, plus barnstolarna då såklart.

Idag har jag nästan virkat färdigt väskan till min utlottning, det är bara handtagen kvar. Så till helgen hoppas jag kunna lägga ut min beskrivning/mönstret.

För övrigt är jag trött och inspirationslös just nu. Imorgon måste jag dessutom upp extra tidigt eftersom vi har planeringsdag på jobbet. Det blir som en övning inför hösten när vi ska lämna två barn på dagis till åtta. Förhoppningsvis har vi två gående barn då, istället för inget som nu.

Godnatt godnatt!

ingen bra start

Idag blev en halvbra dag, eftersom sonen startade dagen med att kräkas tre gånger på köksgolvet. Jag var hemma med honom, men det hände inte så mycket mer, han har sovit lite extra mycket bara så som tur är kan jag åka och jobba imorgon igen.

Jag ägnar min tid åt att virka och måla min sekretär. Håller på med en liten överraskning också, så jag känner mig lite stressad över att bli klar ikväll helst. Hinner jag så visar jag här i bloggen mot slutet av veckan.

Jag har också lovat min syster att virka något till hennes kompis bebis, och funderar lite på vad det skulle kunna vara. Någon som har bra tips? Jag har ju virkat en bebisleksak förut, men jag är inte så bra på att göra samma sak flera gånger.

Tre dagar kvar!

På lördag är det dags för dragning i min utlottning. Jag virkar rutor för fullt. Vi får se vilken färg som blir en väska som landar hemma hos någon av er som är med! Resten av rutorna ska jag hitta på något annat med, vad återstår att se...

Det är verkligen jätteroligt att ni är så många som vill vara med! Jag fick frågan om att lägga ut mönstret på väska nnär dragningen är gjord. Jag har egentligen redan skrivit hur jag gjort, men jag lovar att skriva ihop det lite tydligare och i ett inlägg, nu får man leta lite bland mina inlägg för att hitta. Rutorna är inte min egna idé, utan kommer från ett diagram jag hittat på nätet. Den länken finns också i ett tidigare inlägg, men jag länkar igen när jag skriver ihop hur jag gjort.

Ha en trevlig kväll!

snart är hello-kittyväskan färdig!

Titta vad jag har kommit långt på min väska, nu är den nästan färdig.

Men hur gör man en botten på bästa sätt? Handtaget har jag en idé om, men ikväll blir det nog bottenexprimenterande. Jag har virkat ihop rutorna helt godtyckligt - jag vet alltså inte bästa sättet, så jag har bara virkat rätt upp och ner. Mellan varje ruta har jag lagt till en rad fasta maskor också. Sen har jag gjort tre rader fasta maskor upptill, och så en enkel kant med en fast maska, en halvstolpe, en stolpe, en dubbelstolpe, en stolpe, en halvstolpe och så börjat om igen varvet runt. Jag gör nog tre rader fasta maskor innan jag börjar minska i kanten nertill också. Men som sagt, jag vet ännu inte hur jag ska få till botten, så vi får väl se hur det går.

Kom gärna med tips!

Andra pysslar

Finfina benvärmare landade i vår brevlåda häromdagen. Det var min mormor, som tillsammans med min mamma är verkligt stora inspirationskällor när det gäller till exempel stickning, som ville skicka något till dottern. Hon behöver nämligen många par benvärmare eftersom hon inte kan använda byxor med gipset som hon har. Duktiga Bessemess har sytt ett par special-byxor, men än så länge har det inte gått att använda dem heller, eftersom det inte går att få på dem på båda benen. Jag är insnöad på min Hello Kitty-väska - snart är alla rutor ihopvirkade i alla fall, och stickar dessutom själv så långsamt att ett par benvärmare skulle vara klara ungefär när gipset tas bort om några månader. Inte heller vågar jag mig på att sy byxor.

Hello Kitty mormorsrutor

Som ni ser så är det här den första Hello Kitty-mormorsrutan jag gjorde, jag har varken hunnit med att fästa trådar eller brodera ansiktet ännu. Men det är så roligt, så jag vill ändå blogga om det, även om jag inte hunit fota hela högen med rutor än.

Jag har använt mig av det här diagrammet. Jag har också laddat ner bilden för att inte bli av med om det skulle försvinna från nätet. Det tog ett tag innan jag förstod hur jag skulle göra, eftersom jag inte virkat efter diagram förut, men det är fruktansvärt roligt. Nu är jag något avundsjuk på humlan Huldas japanska böcker!

Själva mönstret är egentligen inte så svårt. Det gäller bara att ha koll på att du gör lika på båda sidorna. Mina Kitty-ansikten har en tendens att låta mittenpartiet bli lite snett, men det syns inte när rutan är färdig, och jag har blivit bättre och bättre. Det svåraste tyckte jag var att få stolparna runt om att hamna på rätt ställe, men med lite räknande gick det bra det också.

När min väska är färdig så kan jag skriva ner hur jag gjort, men jag tror inte att jag förklara själva rutmönstret bättre än diagrammet. Mitt första försök skrev jag nämligen ner hur jag skulle göra, men det gjorde det bara krångligare eftersom det inte går att se på samma sätt så att du verkligen är på rätt ställe.

Dagens pyssel

Något har hänt här hemma, saker och ting har blivit lite mer som vanligt. Så skönt! Det här är ialla fall dagens pyssel, jag har ritat... hrm... påskkycklingar och dottern har ritat ett spöke. Så har jag börjat på den virkade maten som vännen har önskat i present till dottern.

Maten? Tja, än så länge är det några virkade köttbullar, tomatskivor och ett stekt ägg. Få se vad jag hittar på mer.

bara stora projekt

Jag pysslar för fullt, men det är bara stora projekt. Som min hexagonfilt som åkt fram igen efter några månaders uppehåll. Jag bjuder i alla fall på en bild på min son som alldeles lycklig äter en egen tårta - tänk att han är ett år om bara ett par dagar!