Jag måste öva på min stickning!

Alldeles för mycket fint finns det hos Drops! jag måste verkligen öva på att sticka, som det är nu stickar så sakta att klockorna stannar. Ska jag hinna med allt jag vill är det tempo, tempo som gäller!

Så länge börjar jag på en av de härliga grytlapparna i pastellfärger, så fint! Jag började tidigare ikväll på marsdockan, men tappade sugen, det var inte så roligt just nu. Alla stickor ligger dessutom inne rummet där min lättväckta son ligger, så jag måste virka om jag ska göra något alls.

Inspiration: vårljus!

Igår på seneftermiddagen var det så härligt ljus i vårt kök, så jag kunde inte låta bli att ta ett foto och försöka fånga det för andra, gråare dagar. Som idag, när det till och med snöar lite igen.

Längst till vänster i fönstret, som finns ovanför vår diskbänk, står en groda som är en present från svärmor. Så fort snön är borta så ska den få flytta ut i trädgården. Det ska också de överblommade narcisserna få göra. Den lilla hästen målade dottern med guldfärg på sjukhuset, det var en av de allra första sakerna hon orkade göra efter operationen. Så nu har den flyttat in hos oss, full med minnen.

Nu vill jag börja med krokusdockan hos Ulliga gulliga saker, så det får bli kvällens projekt. Vår!

Väska av mormorsrutor med Hello Kitty-motiv

Nu räcker det med bloggande angående den där Hello kitty-väskan tycker jag. Men det färdiga resultatet måste jag väl ändå visa upp?

Jag gjorde såhär till slut, efter att ha försökt olika lösningar med väskbotten som jag inte blev nöjd med: virkade ihop rätt och slätt. Jag virkade några varv fasta maskor nertill först, och virkade ihop på insidan såklart. Handtagen gjorde jag med ca 70 luftmaskor, som jag virkade runt ett varv med fasta maskor. Sen gjorde jag en lite vågig kant på nästan samma sätt som jag gjorde med översta kanten på väskan (se tidigare inlägg): en fast maska, en halvstolpe, en stolpe, en halvstolpe, en fast maska osv. Jag fick anpassa lite i kanterna.

Jag hade tänkt sätta på blommor på Kitty, men dottern ville hellre ha rosetter. Till slut så valde vi att strunta helt i det, det känns som om det skulle blivit lite plottrigt. Det går ju att ändra sig och sätta på något i efterhand.

Gästbloggare: Corinne

Dottern satt vid köksbordet och ritade teckningar, klistrade på klistermärken och klippte i papper. När hon tyckte hon var färdig ropade hon på mig och visade upp ett papper med klistermärken på.

- Mamma, ska du inte ta kort på min teckning?

Tja, vad har jag då för val?

snart är hello-kittyväskan färdig!

Titta vad jag har kommit långt på min väska, nu är den nästan färdig.

Men hur gör man en botten på bästa sätt? Handtaget har jag en idé om, men ikväll blir det nog bottenexprimenterande. Jag har virkat ihop rutorna helt godtyckligt - jag vet alltså inte bästa sättet, så jag har bara virkat rätt upp och ner. Mellan varje ruta har jag lagt till en rad fasta maskor också. Sen har jag gjort tre rader fasta maskor upptill, och så en enkel kant med en fast maska, en halvstolpe, en stolpe, en dubbelstolpe, en stolpe, en halvstolpe och så börjat om igen varvet runt. Jag gör nog tre rader fasta maskor innan jag börjar minska i kanten nertill också. Men som sagt, jag vet ännu inte hur jag ska få till botten, så vi får väl se hur det går.

Kom gärna med tips!

Andra pysslar

Finfina benvärmare landade i vår brevlåda häromdagen. Det var min mormor, som tillsammans med min mamma är verkligt stora inspirationskällor när det gäller till exempel stickning, som ville skicka något till dottern. Hon behöver nämligen många par benvärmare eftersom hon inte kan använda byxor med gipset som hon har. Duktiga Bessemess har sytt ett par special-byxor, men än så länge har det inte gått att använda dem heller, eftersom det inte går att få på dem på båda benen. Jag är insnöad på min Hello Kitty-väska - snart är alla rutor ihopvirkade i alla fall, och stickar dessutom själv så långsamt att ett par benvärmare skulle vara klara ungefär när gipset tas bort om några månader. Inte heller vågar jag mig på att sy byxor.

Hello Kitty mormorsrutor

Som ni ser så är det här den första Hello Kitty-mormorsrutan jag gjorde, jag har varken hunnit med att fästa trådar eller brodera ansiktet ännu. Men det är så roligt, så jag vill ändå blogga om det, även om jag inte hunit fota hela högen med rutor än.

Jag har använt mig av det här diagrammet. Jag har också laddat ner bilden för att inte bli av med om det skulle försvinna från nätet. Det tog ett tag innan jag förstod hur jag skulle göra, eftersom jag inte virkat efter diagram förut, men det är fruktansvärt roligt. Nu är jag något avundsjuk på humlan Huldas japanska böcker!

Själva mönstret är egentligen inte så svårt. Det gäller bara att ha koll på att du gör lika på båda sidorna. Mina Kitty-ansikten har en tendens att låta mittenpartiet bli lite snett, men det syns inte när rutan är färdig, och jag har blivit bättre och bättre. Det svåraste tyckte jag var att få stolparna runt om att hamna på rätt ställe, men med lite räknande gick det bra det också.

När min väska är färdig så kan jag skriva ner hur jag gjort, men jag tror inte att jag förklara själva rutmönstret bättre än diagrammet. Mitt första försök skrev jag nämligen ner hur jag skulle göra, men det gjorde det bara krångligare eftersom det inte går att se på samma sätt så att du verkligen är på rätt ställe.