Finfina benvärmare landade i vår brevlåda häromdagen. Det var min mormor, som tillsammans med min mamma är verkligt stora inspirationskällor när det gäller till exempel stickning, som ville skicka något till dottern. Hon behöver nämligen många par benvärmare eftersom hon inte kan använda byxor med gipset som hon har. Duktiga Bessemess har sytt ett par special-byxor, men än så länge har det inte gått att använda dem heller, eftersom det inte går att få på dem på båda benen. Jag är insnöad på min Hello Kitty-väska - snart är alla rutor ihopvirkade i alla fall, och stickar dessutom själv så långsamt att ett par benvärmare skulle vara klara ungefär när gipset tas bort om några månader. Inte heller vågar jag mig på att sy byxor.
.JPG)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar