
Dottern hamnade visst lite på bild hon också när jag skulle fotografera fjärilstunikan. Det är så härligt med sol ute, det går ju att ta fina bilder trots den gamla trista kameran. Vår gamla fallfärdiga lekstuga/snickarbod syns i bakgrunden, och tunikan hänger i körsbärsträdet som förhoppningsvis snart blommar...

Såhär ser den ut på, och så får ni en liten skymt av vårt hus också.

Mönstret är från en engelsk bok, och den var väldigt lätt att sy. Det är resår vid halsen och runt ärmarna. Nästa gång kommer jag nog ändra lite i mönstret, ta lite mindre vidd och lite mer längd.
Jättesöt!
SvaraRaderaVad fin den blev!
SvaraRaderaTunikan är jättesöt precis som tjejen som har den på sig! Kram!
SvaraRaderaSå fin hon är i sin tunika!
SvaraRaderaVilken fin tunika och det ser ut som att ni bor i ett väldigt fint hus också! :-)
SvaraRaderaTack för din jättefina kommentar på min blogg, det gjorde mig glad! Och tack för peppen om att våga sig på att sticka! Är sugen, helt klart! Ska avsluta mitt första virkprojekt först och sen ska jag ge mig på stickningen :-)
Åh vad fin!! Och så fin hon blev i den!
SvaraRaderaSka jag skriva upp dig på min lista med pysslare till pysselstafetten? Preliminärt startdatum blir nog 1 juni, så du har lite tid på dig även om det du tänkte på först inte skulle funka. :-) (Ska få upp det riktiga anmälningsinlägget idag, men jag fastnar i kommentarskrivande och annat. ;-) )
Kram!
Kanon!
SvaraRaderaJapp, hon är härlig. Men liksom härligast när man återberättar noga utvalda delar. ;-) Haha!! Och utelämnar vardagsgnället och -tjaffset.
så fin...
SvaraRadera